Hagströms Krönika #15, Vecka 15, 2021.
Buskis eller ej?
I förra veckans krönika lyfte jag fram ett uttalande från 2001 som haft viss livskraft (uppenbarligen eftersom jag och andra minns det). Det var supportern Balsam Hellström som efter SM-guldet i herrfotboll uttryckte sina känslor med orden ”vi är inte buskis längre”. I min krönika framhöll jag det som ord jag själv kunde känna med, något som uttryckte vad jag och förmodat en del andra burit på.
Det har kommit en reaktion på att citatet lyftes fram, en reaktion som jag tycker är intressant som diskussionsunderlag. Så här:
Buskis?
Såg att Hagström i sin fredagskrönika uppmärksammade Balsams uttalande från 2001 om att Hammarby efter den allsvenska vinsten då inte längre skulle vara ”buskis”.
Det uttalandet är ta mig fan det mest korkade, men också nedsättande och nedvärderande, som någonsin sagts om Hammarby IF. Vad i helvete skulle det vara som i grunden förändrades med denna ”titel”?
Skulle de generationer av hammarbyare som från stadens mindre bemedlade utkanter och som under alla decennier kämpat underifrån någonsin ha varit buskis!?
Skulle roddarna på Hammarby sjö på 1800-talet varit buskis? Skulle de medlemmar som såg till att föreningen fick en egen idrottsplats 1915 varit buskis? Skulle boxarbröderna Berggren på 1920-talet varit buskis? Skulle hockeybamsingarna som vann 8 SM-guld varit buskis? Skulle hösten 1970 och SM-finallaget 1982 varit buskis? Skulle damernas SM-guld i fotboll 1985 varit buskis? Skulle alla de gånger som Söderstadion fylldes varit buskis? Skulle bandysektionen som spelade SM-final 1957 och sedan på 1990-talet tog sig tillbaka till toppen varit buskis?
Snacka om att pissa på Hammarbys IF:s historia, att pissa ner hela föreningens själ.
Jag utgår från reaktionen främst handlar om att undertecknad lyfter fram citatet och därmed förlänger dess liv, mer än att en supporter spontant yttrade en känsla efter en av de mest omtumlande händelserna i dennes liv. Skribenten har en poäng i att man kan ifrågasätta om en SM-titel i en enskild sport verkligen kan vara av sådan dignitet att den förändrar en mångsysslande idrottsförening (med ett stort antal guld!) i grunden. Den häftiga reaktionen tar också fasta på att det är just ordet ”buskis” som används för att uttrycka klubbens förändrade status efter SM-guldet.
Har en del av oss hammarbyare en tendens att nedvärdera oss själva? Att vi själva odlar bilden av att vi är en ”loserklubb” som man kan driva med? Det finns onekligen en ådra åt det hållet inom hammarbyismen men jag skulle vilja se det på ett annat sätt. Till exempel anser jag inte att begreppet ”buskis” skulle vara så komprometterande att det ”pissar ner hela föreningens själ” – det känns som en kraftig överreaktion. Men framför allt tycker jag att skribenten helt negligerar en annan viktig del i vår stolta historia: förmågan till självdistans och galghumor. Hammarbyismen, som jag känner den, är inte gravallvarlig. Vi kan skoja med oss själva.
Ordet ”buskis” må vara fel för att beskriva 124 eller 132 år av vår historia (beroende på vad man väljer för startpunkt) men i sitt sammanhang uttryckte det vad många kände, just då. Jag tror inte heller att Balsam vid detta tillfälle gjorde anspråk på att åskådliggöra hela klubbens historia, utan mer vad han som ofta förlöjligad Hammarbysupporter kände i ett efterlängtat ögonblick av triumf. Vi-begreppet i ”Vi är inte buskis längre” syftar nog snarare på kategorin ”Vi HAMMARBYSUPPORTRAR som länge hånats för att vår klubb inte vunnit SM-guld i herrfotboll”.
Men som sagt – sådana här frågor är intressanta och att det i vår klubb kan uppstå den här typen av diskussioner är en av de saker jag gillar. Vi är en brokig skara som inte ens kan enas om när vår förening bildades eller vad som är en lämplig tröjfärg för fotbollslaget. Det ger ett oerhört driv och är en del av det hängivna engagemang som finns kring Hammarby.
Listan – Bäst i Bajenland just nu:
1 Amoo! Den där typen av spelare som får en sittplatsläktare att resa sig. Man vet att när han får bollen i fart kommer det att hända grejer. Jag blir glad bara av att se honom på planen.
2 Dags för damlagets premiär. Bajen är tillbaka i Damallsvenskan och denna gång för att stanna. Nuvarande satsning är på ett helt annat plan än vad vi sett tidigare och det ska bli högintressant att se hur högt vi kan nå redan denna säsong. Att laget inte skulle klara sig kvar ser jag som en omöjlighet. Öppningsmatch mot regerande svenska mästarna som numera tävlar under BK Häckens klubbmärke på söndag kl 14. Sportbladet Play livesänder.
3 Bajenpodden. Uthålligheten! ”Ultrish” och de konstellationer han drar ihop till respektive program är uppe i 384 avsnitt nu.
4 Storyn om Hammarbys första damlag i fotboll. Mattias Jansson på hammarbyfotboll.se fick nys på ett spännande lagfoto från 1921 föreställande ett damlag i Hammarbydräkt. Med hjälp av en läsare som identifierat sin mormor på bilden fick han lite mer kött på benen. Fortfarande finns mycket oklarheter kring bilden, men högintressant ändå givetvis.
5 Bajen Fans. Under en tid när vår största supporterförening inte kan stötta Hammarby genom att forsla fans till bortamatcher hittar man andra vägar. Just nu vidarebefordrar man intäkterna från många av produkterna i webbshopen till Hammarby Handboll. Kolla sortimentet här.
Läst/sett/hört: I söndags tog man upp min diktsamling i litteraturprogrammet Babel. Stort!
Alltså… det var ju inte poemen i verket ”Att gynna det bra på bekostnad av det dåliga” som lyftes fram. Den boken, författad av M Hagström, har ännu inte getts ut. Men en vacker dag händer det. Däremot så var det mitt fysiska bokexemplar av Bengt Cidden Anderssons utgåva ”Hela bollen ska ligga still” som zoomades in under ett reportage om nämnde författare. Med anledning av allsvensk premiär hade SVT:s Johan von Sydow ett inslag om den numera avlidne författaren som skrev väldigt fint om fotbollen från lingonserieperspektiv. För 30 år sen lånade Sydow mitt bokexemplar, nu kom det till användning. Jag tror boken, MITT EXEMPLAR, syntes i minst fem sekunder. Finns på svtplay.se/babel. Och häromdagen fick jag tillbaka volymen i ett kuvert från Sveriges Television AB.
Här dikten ”Jämlikhet” ur Ciddens bok:
En handfull fotbollsspelare tillhör eliten.
Cirka 1000 spelare är ganska bra.
Men vi är tiotusentals som ingenting är och kan inget bli.
När doktorn tittade på min trasiga menisk och sa typiskt fotbollsspelare
Kände jag en viss glädje trots smärtan.
För doktorn sa ju fotbollsspelare.
Veckans vinyl: En företeelse som i stort sett försvunnit helt är svenska versioner av utländska låtar. Det var vanligt på 1950- och 60-talen, och det finns en hel del låtar som blivit klassiker i Sverige men som egentligen har utländskt ursprung. Sånger som ”Sånt är livet” med Anita Lindblom och ”Lyckliga gatan” med Anna-Lena Löfgren har utländska förlagor. En anledning till att företeelsen gått ur modet är väl att vi numera är rätt bra på engelska men det finns också en tydlig vändpunkt i form av ändrade Svensktoppsregler. Från 1974 var översättningar av icke-svenska originallåtar inte längre tillåtna, vilket gjorde att det inte var lika intressant längre med tolkningar av utländska hitlåtar. Något kanske ändå har gått förlorat här, det har gjorts många fina (och en hel del roliga) versioner av evergreens som klätts i svensk språkdräkt. Beppe Wolgerstexten ”Sakta vi gå genom stan” framförd av Monica Zetterlund känns ju urstockholmsk men är i grunden en amerikansk låt från 1930. Men nu tänkte jag lyfta fram en annan Wolgers/Zetterlund-tolkning med det dubbla syftet att även få pusha lite för The Beatles (jag tycker de är lite underskattade och inte fått den uppmärksamhet de förtjänar). Beppe översatte den hjärtknipande historien om Eleanor Rigby till ”Ellinor Rydholm” och behöll grundtonen, även i svensk version där Father McKenzie görs om till Pastor Kallstenius är detta en berättelse om ensamhet.
Dödsannonsligan. Tre klubbmärken i veckan, två Hammarby och ett AIK. I Hammarbys fall en kvinna och en man, hos AIK en manlig avliden. Därmed: Hammarby 9 (fyra kvinnor, fem män) AIK 9 (1-8), Djurgårdens IF 6 (0-6), Hagalunds IS 1 (0-1), IFK Täby 1 (0-1), Sällskapet Gamla Tävlingscyklister 1 (0-1), IFK Göteborg 1 (0-1).
Jag tar en repetition av förutsättningarna också, för den som inte varit med från start: Det handlar alltså om dödsannonser i DN. Varje gång ett klubbmärke (gällande idrottsförening) använts som symbol i stället för kors, blomma, segelbåt etc blir det en poäng i ligan.
Från Matchprogramsfabriken: Nu är det bestämt och jobben är i gång. Äntligen gör vi matchprogram igen! Det blir ett lyxigt cupfinalprogram i god tid innan 30 maj, målsättningen är hög men fullt rimlig: vi ska göra det bästa cupfinalprogrammet i svensk historia. Några andra ambitioner går i och för sig inte att ha med tanke på hur det brukar se ut på den svenska programmarknaden.