Hagströms krönika Nyheter

Futsalguldet har framtiden för sig

Hagströms Krönika #13, Vecka 13, 2021.

Den sköna SM-finalsegern i futsal förra helgen fick mig att fundera lite kring geografin i olika sporter. Många idrotter har en rätt tydlig slagsida geografiskt sett, och helt klart är futsal en av dessa. Om vi tittar på vilka lag som spelat i Svenska Futsalligan under säsongen så går det att utläsa ett tydligt mönster – sporten har vissa fästen som är starka medan andra områden helt saknar representation. Så här är de tolv lagen fördelade:

Västra Sverige från Göteborg och uppåt: IFK Göteborg Futsal, Libertà Futsal Club (från Stenungsund), Skoftebyns IF (Trollhättan), Torslanda IK, IFK Uddevalla Futsal, Borås AIK. Sex av de tolv lagen är alltså från denna region.

Mellansverige, framför allt Mälardalen: AFC Eskilstuna, Strängnäs Futsal Club, Hammarby, Örebro SK Futsalklubb och Örebro Futsal Club.

Återstår Norrköping Futsal Klubb och de skulle i princip också kunnat räknas in i den mellansvenska kategorin.

Flera starka fotbollsregioner syns inte alls till: Skåne, Småland, Halland. Och nordgränsen går uppenbarligen redan vid Slussen, vilket i sig är rätt märkligt då inomhusfotboll rimligen är något man ägnar sig åt i ganska stor utsträckning där klimatet hindrar tidigt utomhusspel.

En sport kan självklart ha geografiska förutsättningar som skapar en viss typ av utbredning. Att man inte spelar bandy söder om Smålands högland i någon större utsträckning har sin givna förklaring. Och ishockeyn var länge dominerad av Stockholmstrakten, Dalarna och Norrland. Fram till 1981 hade endast ett lag utanför dessa regioner vunnit SM-guld (Västra Frölunda IF 1965). Helt klart har klimatet haft betydelse för den utvecklingen. Visserligen hade de större klubbarna över allt i landet haft tillgång till ishallar längre än så, men för att få en stark kultur krävs även att ett antal mindre lag har goda förutsättningar.

När det gäller handbollen finns också ett mönster med några tydligt starka fästen, framför allt Skåne och Västsverige. I senaste upplagan av Handbollsligan kom sex av 15 klubbar från Skåne, sex kom från Göteborgsområdet eller norra Halland. Därutöver fanns lag i Skövde, Jönköping (Hallby) och Eskilstuna (Guif). Och situationen är likartad på damsidan. Här måste det ju snarare handla om kultur än om förutsättningar. Handbollshallar finns ju överallt i landet. Nåja, i höst ser ju Hammarby till att rätta till geografin något.

En sport som har klar landsortsprägel är speedway där klubbarna i allmänhet kommer från mindre orter. I det fallet handlar det väl främst om att motorsport generellt inte funkar så bra i stadsmiljö. Tittar man på basket så är det nog den sport som har störst spridning geografiskt med starka klubbar från norr till söder och både i väst och öst.

Men åter till futsal: hur kommer det sig att denna fotbollsvariant inte blivit något engagerar hela landet? Jag skulle tro att det handlar om att sporten är relativt ny. Svenska Fotbollförbundet gick officiellt över till futsal 2006 – tidigare fanns olika inomhusvarianter. Det har skapats kluster på några ställen och intresse generar mer intresse. Mitt tips är att vi ganska snart kommer att ha en större bredd och att det kommer fram en hel del spelare som inte gått via traditionell fotboll utan fostrats direkt till futsalspecialister. Och visst är det kul att Hammarby är en av klubbarna som går i bräschen för något som troligtvis växer och blir riktigt stort.

När vår klubb vinner två SM-guld i följd finns givetvis en hel del supportrar till andra lag som vill dissa värdet och kategorisera sporten som perifer och pajasaktig. Om det vill jag säga: en gång i tiden var även fotboll och ishockey nya företeelser men de som vann tidiga guld i dessa sporter har ju inget emot att i dag sätta stjärnor ovanför sina klubbemblem för att visa att de har tio SM-titlar. När det gäller futsal kommer framtiden att utvisa om det blir en etablerad sport eller om den röner samma öde som ”skidbalett”. När freestyleskidåkningen slog igenom fanns vissa grenar som ganska snabbt tynade bort. Skidbalett var en av dem – en sport som gick ut på att till musik genomföra en koreografi med skidor under fötterna i en backe. Jag är inte förvånad att grenen har försvunnit. När det gäller futsal tror jag på en helt annan utveckling.

Listan – Bäst i Bajenland just nu:

1 SM-guld! I förra krönikan skrev jag att Bajens lir i Svenska Futsalligans slutspel gått lite på kryckor. Finalmotståndaren Örebro SK körde däremot över motståndet i både kvart och semi. Sammanlagt 12-6 mot AFC Eskilstuna och därefter 13-7 mot Strängnäs FC. Samtidigt som Bajen gick vidare med små marginaler och få mål, 3-2 mot Örebro FC och 4-3 mot IFK Göteborg. Jag höll ÖSK – med sjukt starka målskytten Adnan Cirak i högform – som klar favorit. I verkligheten plockade Bajen fram den mentala styrka man visat genom att vinna knappa segrar i kvart och semi. Trots underläge 0-2 visade Bajen än en gång att man är svåra att besegra och gick upp till 3-2. ÖSK, genom nämnde Cirak, kvitterade på studs och det blev ett mönster fram till 6-6. I straffavgörandet blev karismatiske Bajenkeepern Tolga Ayranci hjälte genom att göra den enda målvaktsräddningen.

2 Vidare i cupen. Lite osäkert kändes det efter ett coronauppehåll med 16 smittade i Hammarbytruppen. Och lite darrigt blev det när kvartsfinalen mot Trelleborg äntligen spelades. Men seger blev det, och nu väntar derby mot Djurgården i semifinal på söndag.

3 Handbollen satsar. Tre nyförvärv snabbt klara inför höstens spel i Handbollsligan. Två av dem med Stockholmsbakgrund, varav en har Hammarby som moderklubb. Känslan är att klubben satsar – men med förnuft. Blir spännande att se niometersspelarna Viktor Ahlstrand (moderklubb Hammarby) och David Källemyr (Vallentuna) samt målvakten Hayder Al-khafadji (Wasaiterna) tillsammans med det redan starka befintliga laget i höst.

4 Elise Kellond-Knight tillbaka. Australiensiska landslagsspelaren Elise Kellond-Knight spelade för Hammarby säsongen 2018. Trots att vi åkte då ur Damallsvenskan var känslan att ”KK” höll en lite högre klass än omgivningen vilket är rimligt med tanke på att hon spelade i VM 2011, 2015, 2019 och i OS 2016. Dock gjorde hon uppenbarligen inte sådan skillnad att vi klarade kontraktet och rent statistiskt stod hon inte för mer än två målgivande passningar på 20 matcher. Intressant är ändå att man minns henne för det fina passningsspelet. Minns jag rätt var det var hennes roll mer att göra den genomskärande passningen till en springande kantspelare, som i sin tur slog inlägget. Inget som syns i mål- och assiststatistik alltså, men ändå matchavgörande insatser.

Efter Bajen har hon hunnit med spel i två australiensiska klubbar och två amerikanska. 2020 skrev hon på för Kristianstads DFF men råkade i stort sett omedelbart ut för en korsbandsskada. Lite osäkerhet kring denna värvning alltså, men kommer hon tillbaka till sin gamla nivå så har vi en VM-spelare i truppen.

5 Goda nyheter kring villkorstrappan. Svensk Elitfotbolls generalsekreterare Mats Enquist jublade i veckan över att man nu kommit överens med polismyndigheterna om ett annat arbetssätt gällande ordningsfrågor vid fotbollsmatcher. Den så kallade villkorstrappan, som ju inneburit återkommande publiknedskärningar, ska enligt uttalandena ersättas av ett annat förhållningssätt mer byggt på dialog.  Både Göran Rickmer, evenemangsansvarig i Hammarby, och Mats Jonsson, säkerhetsansvarig i Djurgården, är dock än så länge avvaktande skeptiska och tycker det är för tidigt att jubla. Jag lär få anledning att återkomma i ärendet men väljer tills vidare att vara försiktig positiv – det kan inte vara dåligt att SEF anser att det nu finns en riktningsförändring i samtalen med polismyndigheterna.

Veckans vinyl: Det händer att den snart 60-årige gubben och 16-åringen möts i gemensam musiksmak. Lite typiskt förstås är att det är den yngre familjemedlemmen som visar mer öppenhet och lyssnar på boomermusik och inte den äldre som ger musikalen Hamilton en ärlig chans. Dags för Nancy Sinatra.

Du som är regelbunden läsare av krönikan vet att jag vurmar för låtar som också är berättelser. I Nancys fall handlar dessa ofta om otrohet och det är inte alltid berättar-jaget som är drabbat – ibland handlar det om det omvända. Vi börjar med en låt som min medlyssnare beskriver med orden ”otroligt bra trombon-intro”. Jag kan bara hålla med om att My Baby Cried All Night Long är en Nancy-klassiker. Ur texten: You saw me messin with a boy named Lou, my baby can´t do what Lou can do.

Också min favorit då: Summer Wine tillsammans med Lee Hazlewood. En fin duett där en cowboy frestas att ta av sig stövlarna med fina silversporrar och dricka lite fint ”sommarvin gjort av jordgubbar och körsbär”. När solen går upp är varken hon som bjöd på sommarvinet eller silversporrarna kvar längre. Så kan det gå.

 

Läst/Sett/Hört: Nytt nummer av Offside, #2-2021. Hammarbykollen: ovanligt, jag tror faktiskt att Hammarby inte ens nämns i en bisats denna gång. I övrigt ett sånt där nummer som jag tvingar mig till att läsa: stort jobb om att Andreas Granqvist är skadad, special om sjukgymnasten i HBK, en rejäl artikel om att Fotbollförbundet planerar att göra en ny indelning av distrikten, ett reportage om en lirare som gick från Div 6 till allsvenskt spel i Trelleborgs FF. Hur låter detta? Uppräknat på mitt sätt känns det ungefär som att käka barkbröd, men grejen är att det ändå alltid lönar sig att läsa Offside. Johan Orrenius story om Fredrik Jensen i Trelleborg berörde på djupet och fick mig att reflektera bakåt. Var även jag en del av en skolmiljö där man mobbade och frös ut en person för att denne ”var ful”? Det jobbiga svaret är: ja, det var jag. Kanske inte på det allra värsta sättet men i skolgårdslogiken fanns också medlöparna, de som inte var aktiva men bidragande i en osynlighetsprocess.

 

Dödsannonsligan. AIK upp i ledningen. För första gången under året är Hammarby emblem passerat sedan den här ”ligan” startade vid årsskiftet. Under veckan har vi haft en annons med AIK-emblem (man) och en slamkrypare: ett djurgårdsmärke där bokstäverna D.I.F. ersatts av den avlidnes initialer. Jag väljer att vara välvillig och räkna in detta i Djurgårdskategorin.  Alltså: AIK 8 (1 kvinna-7 män), Hammarby 7 (3-4), Djurgårdens IF 6 (0-6), Hagalunds IS 1 (0-1), IFK Täby 1 (0-1), Sällskapet Gamla Tävlingscyklister 1 (0-1), IFK Göteborg 1 (0-1).

 

Från Matchprogramsfabriken: En oväntad effekt av det eländiga pandemiåret är att organisationen bakom Supportrarnas Matchprogram inte bara överlevt – utan till och med fått nytändning. De magasin vi tog fram förra året var en kick för vår egen kreativitet och dessutom något som vi kände uppskattades stort i Bajenland. Och även detta år har börjat bra med fint mottagande och bra försäljning av Supportrarnas Magasin #1-2021 – Säsongsguiden. Ett exempel på att det vi gör uppskattas fick vi när det ramlade in en superorder på ett helt gäng produkter från Matchprogrammets webbshop. Läs gärna Pernilla Olsson fina berättelse om när hon och kollegan Malin Brinkler åkte ut till Tullinge och personligen överlämnade Christophers jättebeställning.

Tack för den här gången, vi hörs om en vecka igen.