Hagströms Krönika #24, Vecka 24, 2021.
Sverige & jag
Jag bryr mig inte om svenska landslaget. Fast det gör jag ju.
I likhet med en hel del andra fotbollssupportrar som är hängivna en enskild klubb så har jag ett ambivalent förhållande till landslagsfotboll. I och med att klubben tagit så stor plats i ens liv finns en naturlig och självklar prio här (någon uttryckte det som att som att ett inkast i en träningsmatch med klubben är viktigare än en VM-final för Sverige – en medveten överdrift men som ändå sätter fingret på något). Den känslan är stark och uppbyggd av åratal av läktargemenskap. Men vid sidan av den för oss klubbfans så viktiga ingrediensen att ingå i en flock så finns också något annat som gör att många av oss inte tar till oss landslagsfotbollen: en släng av elitism. Det som samlar alla är ju inte riktigt cool, vid mästerskapen får man på köpet en massa supportrar som annars inte bryr sig jättemycket om fotboll. Jämför med Melodifestivalen – inget för oss som har högre pretentioner på äkthet och känsla i vårt musikval.
Och vi anser oss lite förmer än kreti och pleti-fansen som tar på sig vikingahjälmar och stämmer upp i ”Vi är svenska fans allihopa”. I vissa sammanhang där jag vistas är Camp Sweden närmast ett skällsord. Jag är ju själv smittad av den här attityden, ett konkret exempel är när jag jobbade med ett reportage för Offside om fankulturen inför VM 2006. Jag hade då fått en svensk landslagströja av en supporter som var med i det gäng jag delvis följde. Den hängde där på herrbetjänten och det blev så att jag tog på den en icke matchdag när jag skulle till Ikea. Väl där började jag känna mig obekväm, jag lade märke till att jag hoppades att ingen jag kände skulle se mig i en svensk landslagströja. På något sätt skulle det ha degraderat mig, den store Hammarbysupportern. Inbillade jag mig. Fånigt så klart.
Men varför ska man missunna alla de fotbollssupportrar som tycker Sverige är viktigare än något klubblag att hänge sig åt sin passion? Om nu ett antal svenska grabbgäng gillar att klä sig i Pippi-peruker och sjunga ”Små grodorna” på något torg i en utländsk stad – vad är problemet? Med det sagt: jag kan själv inte riktigt hänge mig åt svensk landslagsfotboll och på allvar känna att den är viktig. Det är kul med mästerskapen, det är fint med en folkgemenskap och att samlas till något som enar snarare än söndrar. Men min fotbollsnation är och förblir ändå Bajenland.
Listan – Bäst i Bajenland just nu:
1 Europaspelet blev mer konkret. Cuptävlingars första riktigt intressanta moment är själva lottningen och nu har vi klarat av den biten gällande kommande kval till Europa Conference League. Urartu från Armenien eller Maribor från Slovenien väntar 22 och 29 juli, med start hemma. Tråkigt nog råder bortasupporterstopp i de inledande kvalomgångarna. Några Hammarbyfans kommer säkert att krångla sig dit och vara på plats ändå men det där massiva stödet (och den roliga resan!) får vi inte denna gång.
2 Young guns. Bajens unga i damlaget tar för sig. I U23-landslagets miniturnering i Bohuslän med matcher mot Frankrike och Finland spelade Hammarbytrion Emilia Larsson, Ellen Wangerheim och Matilda Vinberg i båda matcherna. I 2-2-mötet med Frankrike pytsade Emilia och Ellen.
3 Grete Ahlberg. Vi håller på att få en landslagsstjärna i friidrott genom släggkastaren Grete Ahlberg. Grete är förstaårssenior men matchar redan de allra bästa i landet, och har nu tagits ut till Sveriges lag i lag-EM First League (andra nivån) nu till helgen.
4 Hederspris till Bajen Fans Colombia. Bajen Fans projekt ihop med kultspelaren Sebastian Bojassén ”Bajen Fans Colombia” har uppmärksammats av Stockholmsalliansen som är ett samarbetsorgan mellan Hammarby, AIK och Djurgården. Alliansen har tilldelat BF Colombia 2021 års hederspris med en check på 10 000 kr. Den här typen av samhällsengagemang är något som supporterrörelsen blivit bra på och jag tycker att Bajen Fans utmärker sig speciellt. Lite info om vad Bajen Fans Colombia är och står för:
Sedan starten 2017 har Bajen Fans via Saturnusstiftelsen och inte minst Sebastian Bojassén drivit ett samhällsprojekt på andra sidan jorden i syfte att hjälpa flickor och pojkar i det lilla colombianska samhället La Marina genom att starta ett fotbollslag där. Fyra år senare kan vi nu se början på en helt annan framtidstro hos barnen och familjerna i La Marina, med proffskontrakt, universitetsutbildningar och drömyrken i kikarsiktet. En framtidstro som Bajen Fans Colombia haft del i att skapa. För detta tilldelas projektet nu Stockholmsalliansens hederspris, ett pris som ger 10 000 kr och ytterligare glöd att fortsätta kämpa för en bättre framtid för barnen i La Marina.
5 Kalle Strandberg. Föreningsdemokrati kräver att det finns fotfolk som gör det oglamourösa jobbet. För att föreningslivet ska funka krävs en valberedare här, en lekmannarevisor där, en styrelsesuppleant någon annanstans och en mötesordförande på ett fjärde ställe. Kalle Strandberg, som sitter i Bajen Fans styrelse, är just en sådan person som rycker in där det behövs i olika Hammarbysammanhang. En eloge till Kalle för jobbet i hammarbyismens tjänst och min hyllning riktar sig också till alla andra ”Kalle” där ute som bidrar med sitt engagemang för att hålla ruljangsen i gång.
Läst/sett/hört:
Bänkrader. Diktsamling av Jan Hjalmarsson och Ola Lindvall. Det grönvitrandiga omslaget på den här boken är ingen slump, den här författarduon utgår väldigt mycket från läktarlivet på Söderstadion/Nya Söderstadion i sin fotbollsdiktning.
Lyrik i bokform med fotbollstema är en rätt knepig genre, man vill å ena sidan inte ha en alltför högbrynt och svår approach på ämnet – å andra sidan får det inte heller bli platt och banalt.
Jag tycker att Hjalmarsson/Lindvall på många sätt hittar rätt i den här samlingen. Några gånger är sammansättningen av ord lite ovanför min horisont men väldigt mycket är skarpt, fyndigt, berörande, roande. Och – viktigt! – de fattar grejen. De otaliga Hammarbyreferenserna är så pass välfunna att man förstår att författarna upplevt fotbollen och läktarlivet på riktigt och inte är en plötsligt funnen passion (en känsla jag ibland får när kulturknuttar ger sig på fotboll och tar i så de spricker). Jag gillar också att författarna slänger in en rad om det problematiska i läktarkulturen:
Vad är det som pågår/är det match nu igen/men förnuftet/löste ingen/biljett
Någon röker på läktaren/en annan skriker hora/en del käftar emot/de flesta sväljer/följer istället/bollen
Ett roligt inslag i Bänkrader är klippen från fotbollens regelhäfte. Utplockade ur sitt sammanhang blir det en slags poesi av torr regelbeskrivning:
Att vara i vägen för en motspelare är inte detsamma som att flytta sig in i motspelarens väg. (Ur Regel 12: Otillåtet spel och olämpligt uppträdande)
I en avdelning listar författarna olika fotbollsföreteelser under den gemensamma inledningen ”Jag ska bli”. Typ: Jag ska bli Eric Cantona och skriva dikter om fiskmåsar och sardiner, och sjunga ”Will Grigg´s on fire” nere på pubens karaokekvällar. I blocket dyker det plötsligt upp en rad som antyder att författarna fantiserar kring en framtid som djurgårdare. För hur ska man annars tolka ”Jag ska bli hyresgästen du ser på våra gator i välklippt page och lustig hatt”?
Den som minns och gillade Bengt ”Cidden” Anderssons epokgörande fotbollsdiktning uttryckt i verket ”Hela bollen ska ligga still” (1991) och dessutom har grönvitt blod i ådrorna kommer nog att gilla Bänkrader.
Veckans vinyl:
Vinylsamlingen kompletterad med Undertones första platta som inkluderar den odödliga ”Teenage Kicks”. 2 minuter och 28 sekunder komprimerad tonårslängtan framförd med karakteristiskt vibrato av sångaren Feargal Sharkey. Har nordirländarna från Derry gjort en av världens bästa poplåtar?
Dödsannonsligan. Identisk text som förra veckan: Ingen påfyllning denna vecka. Aktuell ställning: Hammarby 16 (fem kvinnor, elva män) AIK 10 (1-9), Djurgårdens IF 8 (0-8), Hagalunds IS 1 (0-1), IFK Täby 1 (0-1), Sällskapet Gamla Tävlingscyklister 1 (0-1), IFK Göteborg 1 (0-1), IF Björklöven 1 (0-1).
Från matchprogramsfabriken: UEFA tar uppenbarligen ingen som helst hänsyn till oss matchprogramstillverkare när de planerar det europeiska cupspelet. Bajen går in i kvalomgång 2 med hemmamatch den 22 juli och möter då ANTINGEN armeniskt eller slovenskt motstånd, något som avgörs den 15 juli. Med hänsyn till trycktider har vi praktiken endast några dagar på oss att få ihop ett program till hemmamatchen. Givetvis hade det varit lättare om vi fått en lottning där motståndaren redan var utsedd (Häcken vet till exempel redan nu att de kommer att möta Aberdeen i Europa Conference League). Men det är bara att hacka i sig faktum, ett program ska ut. Frågan är om vi gör två parallella bortaklubbsinslag vilket betyder att vi får kasta det ena. Eller om vi väljer att avvakta tills vi vet motståndare och då säga till våra familjer att vi bryter semestern och blir borta ett par dygn för att få ihop det sista i programmet?
Hursomhelst – program till Europamatchen/matcherna ska det bli. Däremot kommer vi att vänta ännu lite till med de allsvenska programmen, när det gäller dem gör osäkerheten kring om och när publik i större mängder tillåts att vi måste avvakta ännu ett tag.