Hammarbyism Nyheter Utvalda artiklar

Roffe: ”Segrarna mot Djurgården gillar jag mest”

Den klassiska Bajenlåten av Roffe Wikström går i blåa toner. Här är historien bakom låten som finns med på vinylen ”Bajen Forever”. Text & foto: Per Cornell

Blueslåten ”Är det därför jag älskar dig så?” är på många sätt en typisk Hammarbylåt. Den tar fasta på motgångarna, de oförklarliga förlusterna och att man som supporter slits mellan hopp och förtvivlan. När Matchprogrammet gav ut Bajen Forever-skivan på nytt, var Wikströms låt självskriven som en av de tio låtar som vi ville ha med på vinylutgåvan.

– Jag hade en annan låt som jag först tänkte göra. Men den kändes inte rätt. Den saknade svärta. Det var inte mitt Hammarby. Det var för mycket soluppgångar och sånt.

Roffe Wikström växte upp vid Kanalplan, på Södermannagatan. Båda hans morbröder spelade i Hammarbys A-lag och han började gå på matcher på Johanneshovs IP i mitten av 1950-talet. Hammarby genomsyrade hela hans tillvaro under barndomen och gör det än i dag – att närvara på dagens derby mot Djurgården är en självklarhet för Roffe. Just segrarna mot Djurgården gillar han mest.

– Jag funderade mycket på de här sakerna när jag skrev låten. De ständiga torskarna mot svaga motståndare har präglat mig. Så var det på 60-, 70- och 80-talen. Vi fick stryk helt oväntat och kunde sen lika oväntat vinna över lagen som låg högst upp i tabellen.

Det var så de första orden dök upp i hans huvud: ”Du är som en otrogen kvinna/Ingenting att lita på/ När man tror att du ska vinna/ Förlorar du ändå.”

Just underdog-identiteten, de otippade segrarna och de bittra förlusterna är själva grunden i Roffe Wikströms förhållande till Hammarby. I kombination med att man nästan alltid har kunnat glädjas åt själva spelsättet. Det var kanske därför det blev bluesmusik för honom?

– Trots att vi nästan aldrig har vunnit har vi den största och mest hängivna publiken. Just den här ”trots allt-känslan” som jag upplever så starkt kring Hammarby, är också väldigt uttalad inom bluesmusiken.

Det förekommer en plats – Gropen – i låten. Berätta om den?

– Det låg två grusplaner i Lilla Blecktornsparken, vid Södermannagatan/Ringvägen – Gropen. Där spelade alla under min uppväxt. Spelarna i A-laget bodde i kvarteret och man såg dem hos frisören på Södermannagatan uppe vid Kanalplan. De hade samma frisyr allihopa – Hammarbysnagg kallades den.

Du sjunger om mirakel i låten och samma år den släpptes första gången, skedde ju ett mirakel!

– Jag minns att jag var lite grinig på laget 2001. De spelade effektivt med fult. Det var inte riktigt mitt Hammarby det året.

Hur känns det för dig att din Hammarbylåt nu ges ut på vinyl?

– Det känns väldigt roligt.

Vinylen ”Bajen Forever” ges ut av Supportrarnas matchprogram och finns att beställa HÄR