Hagströms Krönika #19, Vecka 19, 2021.
Hur omutliga är vi?
I spåren av utbrytarförsöket Super League fick vi se många välkomna reaktioner som signalerade motstånd mot en fotbollsutveckling där de största klubbarna blivit hyperkapitalistiska företag utan riktig kontakt med sina lokala supportrar. Framför allt supportrar till de berörda engelska lagen gick ut och protesterade mot idén att deras klubbar skulle bli en del av en liga utan nedflyttning. Men ilskan stannade inte där, motreaktionerna var närmast unisona och kom från spelare, ledare, fotbollskrönikörer, fans till andra klubbar, ledamöter i det brittiska parlamentet, UEFA givetvis som såg hotet mot egna turneringen Champions League och så vidare. Ja, hela grejen skrev jag om i en krönika nyligen, men tankarna kring utbrytarförsöket och efterdyningarna vill inte riktigt släppa.
Det man vill känna efter det här är att fotbollens gräsrötter, det vill säga vi fans som är grunden till att kommersiell fotboll över huvud taget kan fungera, har fått nog och gemensamt vill sätta stopp för utveckling som gått alldeles för långt. I det här fallet fick fansen dessutom med sig mer inflytelserika intressenter som uppburna ex-spelare och andra vars röster väger tyngre än supporterröster. Tillsammans lyckades ”vi” snabbt döda idén att några klubbar ska bilda en egen fotbollssatellit utan koppling till fotbollens 150-åriga tradition av seriespel med upp- och nedflyttning.
Frågan är dock hur intresserade vi fans är att värna om fotbollen som helhet i ett längre perspektiv? Vi har ju faktiskt med öppna ögon låtit hyperkommersialiseringen gå ganska långt. Och det beror ju på att vi som är fotbollsfans främst ser till vår egen klubbs framgång. Vi vill (så klart) att just vår klubb ska vara en av de mer framgångsrika, vilket gör oss rätt benägna att blunda för varifrån resurserna kommer när chansen att ta ett kliv i hierarkin erbjuds. De engelska fans som nu protesterar mot de giriga och tondöva ägarkapitalisterna har i ett tidigare skede gladeligen (finns undantag) accepterat miljardärssatsningar även när dessa bidragit till att fjärma klubben från de lokala rötterna.
Handen på hjärtat – hur skulle vi reagera om Hammarby erbjuds en ekonomi som lyfter klubben till en helt ny sportslig nivå? I Sverige har vi 51%-regeln som spärr mot att klubbar fullkomligt tas över av ett satsande företag och den regeln är rätt omhuldad av oss fans. Men den går givetvis att kringgå, ett tydligt exempel i liten skala är AFC Eskilstuna där styrelsen i stort sett kuppat bort möjligheten till medlemsinflytande. Även Kopparbergs/Göteborg hade en struktur som i stort sett säkrade den sittande styrelsens fortsatta hegemoni. Detta fick dock inte särskilt stor uppmärksamhet eftersom de flesta inom fotbollen bara var tacksamma när en storsponsor satsade hårt på damfotboll.
För att bli lite konkret: vad gör vi när någon – exempelvis Zlatan Ibrahimovic som ju redan äger en andel av de 49% som finns att tillgå – aviserar att han vill göra en storsatsning på Bajen? Säg att vår ägare går ut stort och meddelar att han i avsikten att göra Hammarby till Skandinaviens största klubb har skapat ett konsortium som är beredda att satsa en miljard under en tioårsperiod. De kommer att lägga 100 miljoner årligen under denna tid, men för att kunna genomföra planerna på bästa sätt behöver konsortiet sitta på de viktiga styrelseposterna. Vi medlemmar får ett val: satsningen blir av om vi röstar fram Zlatangruppen till styrelseposterna. 51%-regeln kommer att finnas kvar men eftersom satsningen avbryts om styrelsen inte får fortsatt förtroende ska det mycket till för att ett årsmöte ska fälla en pågående satsning som redan har börjat generera den efterlängtade framgången.
Framställt så här låter det kanske som ”vad är problemet? Någon vill satsa hundra miljoner om året, klart att det är bra för Bajen”. Men är det vad vi vill även om det skulle förändra klubben i grunden? Troligen skulle det tas små steg hela tiden, där de enskilda händelserna inte är tillräckligt allvarliga för att orsaka protester.
Gå ner på Årsta för att se en träning? Nej, ska vi matcha de bättre klubbarna i Europa måste vi vara professionella och låta spelarna vara i fred när de tränar.
Spelare som intervjuas i forum som Hammarby inte styr över? Nej, vi måste vara professionella och konsekventa i våra kontakter med medier i kommunikationen (no more Bajenpodden för våra spelare alltså).
En ordförande som likt Rikard von Yxkull står och surrar med fans under en dammatch på Kanalplan? Nja, konsortiets ordförande, tillika ordförande i HIF FF, är en schweizare som enbart flyger in till de stora matcherna på Tele2 Arena.
Plötsligt är vi en annan klubb än den som en gång byggdes av knegare och förblev en angelägenhet för ”hög som låg” på Södermalm och i Söderort. En klubb där alla som engagerade sig kunde känna att just han eller hon gjorde skillnad, att den enskilda insatsen betyder något. För inte ska man väl behöva köpa stödplåtar när det är enklare att de större aktieägarna skjuter till miljonerna?
Det scenario jag målar upp är ungefär vad som hänt med de stora europeiska klubbarna. Liverpool FC, där läktarsången en gång i tiden uppstod därför att publiken i början av 1960-talet sjöng med när de aktuella hitsen spelades i högtalarna innan match, var innan fotbollens hyperkommersialisering främst en lokal angelägenhet. För fansen i en nedgången stad drabbad av arbetslöshet blev LFC något att samlas kring och vara stolt över. När de vid bortamatcherna hånades för sin situation med sånger om ”in your Liverpool slums” och ”Unemployed” var lagets framgångsrika fotboll ett sätt triumfera.
Jag drömmer givetvis inte om en tid när folk gick utan jobb och misären var större än i dag, men känslan av att fotbollsklubbarna levde i samklang med sin ursprungsort och invånarna där får gärna komma tillbaka.
Åter då till Hammarby – vad händer den dagen då vi får möjlighet att bli riktigt framgångsrika med hjälp investerare som ser oss som ”ett intressant projekt”? Jag är inte alls säker på att kollektivet hammarbyare är intresserade av att stå emot lockelsen att kunna få ett riktigt starkt fotbollslag. Många kommer att tycka att det är självklart att vi ska ta chansen att bli framgångsrika, det är liksom det fotboll syftar till.
Personligen hoppas jag att det stora motståndet mot Super League är ett tecken på att fler börjar vända sig mot en utveckling där det inte längre går att skilja en fotbollsklubb från ett företag.
Listan – Bäst i Bajenland just nu:
1 Seger efter bra spel. Hemmamatchen mot Sirius borde inte ha varit spännande, det här var en Bajeninsats som ger framtidshopp. Jag tror ju mycket på anfallstrion Amoo-Selmani-Ludwigson men allra helst vill man ha ett sådant spel att målen kan komma från vem som helst, och på olika sätt. Så såg det ut mot Sirius, totalt 15 avslut.
2 Seger efter dåligt spel. Matchen borta mot Varberg var stundtals bedrövlig men det är också en styrka att kunna vinna när spelet inte stämmer. Inget lag i en lång serie spelar bländande fotboll i varje omgång, det som kännetecknar ett topplag är att man plockar poäng i den här typen av matcher också. Är vi därmed ett topplag? Nja, det återstår så klart att se men det finns ingen anledning att i det här skedet döma ut möjligheten till en bra säsong. Vi är fyra i tabellen trots en motig seriestart.
3 Hög mysfaktor i Allsvenskans omgång 5. Välförtjänt seger mot Sirius hemma på Nya Söderstadion och ett par 2-0-resultat i andra matcher att glädja sig åt i omgången.
4 Stöttande Hammarbyfans utanför Påskbergsvallen/Varberg Energi Arena. Finns en möjlighet att se en skymt av Bajen så nog tusan har vi fans på plats.
5 Optimism inom flera lagidrotter med vintersäsong. Det kommer rätt tydliga signaler från många av Hammarbyföreningarna om att man inte lagt sig ner och dött trots ett jobbigt år. Jag lär återkomma om detta i kommande krönikor.
Läst/sett/hört: Alltså, uppfinningsrikedomen inom hammarbyismen.
Jag har själv inte anslutit mig till twitter men mina bulvaner förser mig med info när det dyker upp något intressant. Och jag måste säga att kontot Alternativ Hammarby Kommentering (https://twitter.com/AlternativH) hittat ett fullkomligt eget sätt att uttrycka sin Bajenkärlek på. Kontot återanvänder alltså sammandraget som publiceras på hammarbyfotboll.se men har lagt till sin egen, lätt absurda kommentering. Denna framförs med sådan där automatröst som används när teveprogram tolkas för synskadade. Fraseringen funkar inte klockrent vilket höjer upplevelsen ytterligare och gör begrepp som ”Evenemangsgatan” (=AIK) och ”Chans för omtenta för studenterna” (om Sirius) till träffsäkra epitet i sammanhanget. Och det neutrala tonfallet gör att det kärleksfulla dissandet av Hammarbyspelarna blir till lysande komik. In och titta!
Veckans vinyl: Förra veckan skrev jag om vad jag ansåg vara Weeping Willows första konsert. Jag fick ett mejl från min kompis Kenneth som var på samma konsert och i stort bekräftas minnesbilden från denna spelning på Tantogården. Lite missuppfattning verkar det dock ha varit från min sida. Jag har även haft ett snack med sångaren Magnus Carlson och vill nu klarlägga att det inte var som jag trodde att Magnus lånat Stefan Sundströms kompband Apache för en helt egen konsert. Det handlade snarare om en vanlig konsert med Stefan Sundström och hans band Apache, men att Magnus – i vit kostym och gummistövlar – fick tillfälle att göra några Sundströmlåtar i croonerstil som han övat in med bandet i restaurang Kvarnens källare. Hursomhelst: bra blev det och ur detta föddes så småningom Weeping Willows. Vi kör väl en WW-låt från första albumet ”Broken promised land”. Blue and alone är lite essensen i bandets storhet.
Dödsannonsligan. Två annonser i veckan, båda gällande manliga avlidna. En med Hammarbyemblem och en med Djurgårdens klubbmärke. Detta gör att vi får följande tabell: Hammarby 13 (fem kvinnor, åtta män) AIK 10 (1-9), Djurgårdens IF 8 (0-8), Hagalunds IS 1 (0-1), IFK Täby 1 (0-1), Sällskapet Gamla Tävlingscyklister 1 (0-1), IFK Göteborg 1 (0-1).
Från matchprogramsfabriken: Nu blir det tävling!
Vem gör Bajens första mål i en cupfinal?
Inför allsvenska premiären har Dagens Nyheter de senaste 63 åren kört tävlingen ”Första Målet” som går ut på att läsarna ska tippa vem som gör säsongens första allsvenska mål. Kul grej – men i Bajenland är det naturligtvis viktigare vem som gör klubbens första cupfinalmål.
Herrlaget har varit i tre finaler, samtliga har slutat 0-1. Vi väntar alltså fortfarande på första Bajenmålet i en final – och vi räknar med att det kommer mot BK Häcken den 30 maj.
Nu utlyser vi tipstävlingen där det gäller att tippa vem som gör första Hammarbymålet och i vilken minut och sekund detta görs. Ett fint pris står på spel – en matchtröja med målskyttens autograf på.
Du deltar genom att mejla ditt tips till forstamalet@hotmail.com senast 29 maj. Ett tips per person och kom ihåg att bifoga kontaktuppgift.
Ni missar givetvis inte att köpa Cupfinalnumret. Supportrarnas Matchprogram, webbshopen. 
Tack för den här gången! Lyckades hålla nyårslöftet om en krönika varje fredag även denna vecka, om än med liten marginal. Vi ses snart igen!