Full speltid i cupen och en hel del i Allsvenskan på den ”nya” positionen. Håller Tim Söderström på att bli vår nye städgubbe, som hoppar in och gör nytta där det behövs? Här är vår intervju med Söderström från matchprogrammet till den uppskjutna kvartsfinalen den 15 mars.
Text: Per Cornell Foto: Maxim Thore /Bildbyrån
Under Tim Söderströms första år i klubben gick han lite under radarn. Visst, det blev sammanlagt 18 framträdanden i Allsvenskan, men bara 5 starter. Denna säsong har han hamnat mitt i händelsernas centrum i stället. I och med Simon Sandbergs skada mot Slavia Prag, placerades Tim Söderström på högerbacken – en position han i princip aldrig tidigare har spelat på. Mycket tyder på att Stefan Billborn redan tidigare tänkt tanken att Tim skulle kunna användas som ytterback. Tim startade matchen mot Slavia Prag som vänsterback, vilket är ett tecken på det. Ett annat är att ”städgubben” Mats Solheim inte har ersatts av en ny spelare in i truppen – än i alla fall.
– Det är klart att jag inte har känt mig helt bekväm hittills, men jag tycker att matchen i cupgruppspelet mot Sundsvall var ett litet lyft. Jag är nöjd med att jag hade lättare att avgöra när jag skulle utmana offensivt och när jag inte skulle göra det.
Tuffast i gruppspelet upplever han att matchen mot Varberg var. Efter ett par träningsmatcher på naturgräs kändes konstgräset på Nya Söderstadion väldigt snabbt. Tim hamnade fel i några situationer och såg, trots sin snabbhet, ut att ha svårt att hänga med.
– Det var ett par halvtaskiga ingripanden från min sida, jag tycker själv att jag var dålig i första halvlek. Men jag ryckte upp mig lite i andra och hade en assist.
Hur jobbar tränarna med dig för att du ska lära dig nya positionen?
– Det är en omställning, jag har egentligen spelat mest forward. Mittfältare har jag bara spelat ett par år. Både tränarna och de andra backarna pratar mycket med mig på planen för att hjälpa mig med positionerna. Men det är helt omöjligt att träna på alla situationer som uppstår under en match – enda sättet är att spela fler matcher.
Märker du någon utveckling redan?
– Ja, det har känts bättre och bättre. Och jag får en massa nya insikter hela tiden – saker som jag aldrig har tänkt på tidigare. En svår avvägning är till exempel att veta hur högt och brett jag ska stå när vi har bollen offensivt på andra kanten. Ett bolltapp där kan snabbt leda till omställning. En annan sak som är svår är när jag ska utmana och försöka göra min gubbe, eller passa bollen in mot straffområdet. Jag tycker att de avvägningarna börjar kännas lättare att göra.
Därmed inte sagt att Tim är nöjd med sina insatser. Det är han nästan aldrig. Trots ett gott självförtroende i grunden är han ofta väldigt självkritisk.
– Senast jag gjorde en bra match enligt mina egna mått mätt var i BP på sommaren 2018, före min skada. Jag letar alltid efter felen och blir lätt ganska analytisk och vill lära mig vad jag kunde gjort annorlunda. Jag gillar att Stefan Billborn också är lite så – där är vi ganska lika.
Billborn och Tim har stött ihop tidigare i karriären, men vi tar det från början. Tim växte upp på Djurö som ligger utanför Stavsnäs på Värmdö. Han kommer från en riktig idrottsfamilj – lillebror Linus är ishockeymålvakt och spelar i USA. Han började med fotboll redan i 5-årsåldern, i moderklubben Djurö/Vindö IF. Till en början blev det matcher mot lagen på grannöarna, men så småningom ställde laget upp i olika cuper. Tim stack ut som spelare under pojklagsåren och efter att ha mött BP i 10-årsåldern, försökte legendariske sportchefen Tommy Söderström få över honom till BP. Det blev ingen flytt då, men något år senare blev Tim Hammarbyspelare i stället.
– Vi hade spelat en cup och mött Hammarby som var otroligt bra. Min pappa insåg att om jag skulle kunna fortsätta att utvecklas behövdes en flytt. Den gick till Hammarbys förstalag.
Tim fick pendla in till Kanalplan för träningarna med Hammarbys 93:or. Han var cirka 11 år när han började och trivdes bra. Av olika anledningar splittrades laget och tränaren flyttade med sig en stor del av laget till BP. Tim fortsatte en tid i Hammarby, men det kändes aldrig riktigt bra efter tränarbytet. Han valde att också flytta till BP och sin rätta åldersgrupp 94:orna.
– Jag började också i Nybohovskolan som då hade samarbete med BP. Det var där jag träffade Stefan Billborn första gången. Men jag hade inte honom så mycket.
Här blev Tim klasskamrat med bland andra Simon Tibbling, Jacob Une Larsson och Ludwig Augustinsson.
– Jag hade stor potential då även om det var andra som lyckades ännu bättre. Jag har fortfarande stor potential, vilket känns lite konstigt att säga när man är 26 år. Men det är faktiskt så jag känner, det finns mer att få ut av mig.
Potentialen som ung tog Tim till Djurgården. Han började i juniorlaget och fick göra sin seniordebut i Djurgårdens A-lag säsongen 2013. Men tiden i Djurgården förstördes delvis av skador.
– Allt såg lovande ut och meningen var att jag skulle starta i den allsvenska premiären. Skadan gjorde att det aldrig blev så och sen blev det inte så många matcher.
I stället lånades Tim ut till Jönköpings Södra, säsongen efter att Hammarby krossade dem i sista omgången av Superettan och gick upp till Allsvenskan. Jönköping var riktigt bra även 2015 – så bra att de ju också avancerade. Den säsongen gjorde Tim 22 matcher och 5 mål.
– Det var väldigt lärorikt men också tufft. Jag flyttade hemifrån och var väl inte så där jättemogen precis. På ett sätt var det mellanår för mig i Jönköping och senare i Assyriska. Men det var viktiga erfarenheter av seniorfotboll.
Inför säsongen 2017 fick Tim sitt första kontrakt med BP på seniornivå. Under Olof Mellbergs ledning var han återigen med om ett avancemang till Allsvenskan. Året efter blev lite stökigt i klubben – tränaren Luis Pimenta fick sparken efter mobbningsanklagelser och sportchefen Daniel Majstorovic lämnade strax därefter. Tims säsong började bra och han värvades av Hammarby under sommaren, men med övergång efter säsongen. En skada ställde dock till problem för honom under sommaren och hösten.
Åren i BP spelade Tim mest på mittfältet, och det var hans vanligaste position under första säsongen i Hammarby. Men vi har sett honom även som forward och ytter i ett par matcher. Och nu som sagt som ytterback. Är det måhända en ny ”städgubbe” vi ser? Efter Bjørn Paulsen och Mats Solheim, verkar Tim Söderström var den spelare i truppen som kan användas för att lappa och laga där det finns behov. Ämnet besvärar honom en aning och man kan ju förstå dilemmat: Utan en given position kan man tappa i konkurrensen med andra. Samtidigt innebär hans flexibilitet viss fördelar.
– Jag är inte missnöjd och inte stressad över det här. Självklart vill de flesta spelare ha en position och få göra 30 matcher där. Men att spela och göra det bra är ändå målet!
Intervjun är hämtad från det matchprogram som gavs ut till matchen den 15 mars som sköts upp.
Inspel från läktaren:
Åsa: Var kommer idrottsintresset ifrån?
– Mamma spelade squash på landslagsnivå och pappa har alltid idrottat. Det var naturligt både för mig och min bror.
Albin: Du har ju spelat för tre Stockholmsklubbar, berätta om skillnaderna!
– BP är den mindre klubben som inte har samma press. I Hammarby spelar man för fullsatta läktare, det finns inga som slår det trycket i Sverige. I Djurgården var jag så ung så jag tänkte inte så mycket på stämningen och sånt.
Fredrik: Är du snabbast i laget?
– Ja, det är jag. Det finns några till som är ganska snabba: Simon, Vladi och Gurra. Men näst snabbast är nog ändå Loue Bayere Junior, den unga forwarden som kom in i höstas.
Åsa: Hur känner du Sebastian Holmquist, futsalspelare i Hammarby?
– Vi var lagkamrater i Jönköping, nu har han satsat på futsal i Hammarby.
Tim Söderström
Född: 4 januari 1994
Längd: 189 cm
Familj: Flickvännen Carolina som han snart flyttar ihop med.
Moderklubb: Djurö/Vindö IF
Kontraktslängd: 2020
Klubbar i karriären:
2013–15 Djurgårdens IF
2015 Jönköpings Södra (lån)
2016 Assyriska FF
2017–18 BP
2019– Hammarby